Nedskräpning

Vad nedskräpning är – om det är ett sätt att göra sig av med något – kan diskuteras. När man pratar om ”sätt” att göra saker på brukar det ju oftast handla om de sätt som är accepterade. Och till dem hör inte nedskräpning. Men trots det så är det något som många gör. Nedskräpning i städer där glas, plast, papper, glasspinnar, cigarettfimpar m.m. blåser runt. Nedskräpning i naturen likaså. Det finns en tro på att detta försvinner avsevärt fortare än det faktiskt gör.

Konsekvenserna av nedskräpning kan bli stora. Skräpet gör vår omgivningen fulare. Buskar fyllda med plastpåsar och papper är inte vackert. Men skräpet är också farligt. Plast som äts av djur i tron att det är mat går en plågsam död till mötes genom att de svälter ihjäl. En helt onödig plåga om vi lägger plasten där den ska vara. Fimpar är också något som är farligt att få i sig. Det gäller både barn och djur.  En av de vanligaste olyckshändelser för hundar är skärsår från glas eller metall. Kor som betar får i sig skräp som även det är farligt för tarmarna och i svåra fall förblöder de om det varit något vasst.

Men skräpet stannar inte där det kastades

Plast är ett sånt exempel som inte stannar. Det blåser vidare och på grund av det hamnar stora mängder plast i haven. Grovt räknat uppskattas att mellan 100-200 miljoner ton plast finns i våra hav. Ny forskning tyder på att siffran kan ha underskattats. Det har skrivits mycket om den stora mängd plast som finns i Stilla havet. Där finns en ansamling som  forskare beräknas vara dubbelt så stor som delstaten Texas. Men i vår närhet som t.ex. i Bohusläns skärgård flyter mer än 5 000 kubikmeter plastskräp iland varje år. Östersjön tillhör även de hav som idag är bland de mest förorenade och det undersöks hur mycket plast som finns där.

 

Farligt avfall

Att dumpa möbler och annat i naturen ställer till stora problem. Bland de saker som dumpas där finns de som även innehåller farligt avfall. En bil innehåller ämnen som t.ex. kvicksilver, bly, olja, svavelsyra och bensin. Av någon anledning står ändå ca en halv miljon skrotbilar ute i den svenska naturen och läcker gifter ut i miljön.

Nedskräpning är slöseri

Nedskräpning är en osynlig konstig vana som finns i vårt samhälle. Men den räknas inte till de hållbara sätten att bli av med saker. Och även här handlar det om resurser som vi hade kunnat göra annat med. Vi hade istället kunna njuta av en vackrare miljö, städkostnader för kommunen hade kunnat användas på annat sätt, djur som skadas kostar även pengar, upprensning av hav och stränder kostar pengar och materialet i sig t.ex. all plast, hade kunnat återvinnas– om vi gjort oss av med det på rätt sätt.

Nedbrytningstider

  • Plast t.ex. plastflaska (PET)= 450 år
  • Fiskelina: 600 år
  • Plastpåse: 10-20 år
  • Aluminium: 200–500 år
  • Tuggummi: 20–25 år
  • Plastbestruket papper: 5 år
  • Cigarretfimp: 1–5 år
  • Pappkartong: 6 månader
  • Apelsinskal: 2–5 veckor

Visste du att…

• 95 procent av alla stormfåglar i Nordsjön har plast i magen. I genomsnitt 33 bitar och 0,38 gram plast per fågel.

• En välkänd uppskattning är att det kommer att vara mer plast än fisk i haven år 2050 om inget görs.

• Marint skräp skadar över 600 marina levande djurarter. Det uppskattas att om utvecklingen fortsätter som idag, kommer 99 procent av alla sjöfåglar att ha ätit plast år 2050.

• Hela 80 procent av skräpet som finns i haven kommer från land, via vind, åar,bäckar. Den större delen av detta är plastförpackningar och andra föremål av plast.

• Mer än en miljon fåglar och 100 000 däggdjur dör varje år världen över efter att ha fastnat i eller ätit plast som de hittat i havet.

• 3,4 miljoner ton plastpåsar produceras inom EU varje år, vilket motsvarar vikten av mer än två miljoner bilar. En stor del av dessa plastpåsar slutar sitt liv i världens hav.

• Hela 40 procent av plastproduktionen används till engångsförpackningar

• Återvinningsgraden på plastförpackningar är på 40% (2015) av den mängden förpackningar som kommer ut på marknaden.

Lunds kommun