Inköp

Det spelar egentligen inte någon roll vilken typ av affär vi går in i. Alla vill ju naturligtvis sälja och det är lätt att komma ut med mer än vad man hade tänkt sig. Då är en inköpslista bra att ha med sig. Sen finns det saker man kan tänka på när man är i affären. En av de sakerna är hur det är förpackat.

En inköpslista

Att göra en inköpslista är ett bra sätt att kunna få ner impulsinköp. Går man igenom kylskåp och skafferi i förväg så vet man att det som finns på listan är vad som behövs. Då blir det lättare att avstå ifrån impulsinköp.
Erbjudanden som finns i affärerna som ”tag 3 betala för 2” kan verka förmånliga, men när det gäller mat så kan det sluta med att man kastar för att man inte hunnit äta upp det. 

Kemikalier

Som konsument har du rätt till information om kemikalierna i en vara

Varor vi köper innehåller mer eller mindre kemikalier. Vissa av dessa behövs för att ge varan en viss funktion.
En del av dessa kemikalier kan vara farliga för vår hälsa.  Som konsument har du rätt att veta om varorna du köper innehåller ämnen som kan ge upphov till negativa effekter för människors hälsa och miljön.
Ställ frågor i affären när du handlar eller fråga tillverkaren av en vara vad den innehåller. Då kan du aktivt påverka vad du blir exponerad för.

Hur är det förpackat?

Förpackningar är till för att skydda innehållet och i vissa fall så förlänger det livslängden. Men i vissa fall behövs ingen förpackning som t.ex. närodlade grönsaker i lösvikt. Ett sätt att slippa plastpåsar är att ta med sig en egen liten tygpåse.

Pappersförpackningar är oftast bra ur miljösynpunkt. De ger lägst utsläpp och är enkla att återvinna. Glasförpackningar ger låga utsläpp av växthusgaser vid tillverkning men är tunga och ger mer utsläpp när de transporteras.

Aluminium som t.ex. i läskburkar, tar mycket energi vid tillverkning och orsakar stora utsläpp. Men om de återvinns och kan bli till fler förpackningar så sparas stora mängder energi. Återvunnen aluminium sparar 95% energi och återvunnet stål sparar 75%.

Oljebaserad plast är inte biologiskt nedbrytbar. Plast är ett växande miljöproblem då det blir mer och mer av det i avfallet samtidigt som det sprids lätt i vår miljö. Till det kommer tillsatser av ämnen som kommer ut i kretsloppet tillsammans med plasten. Därför är det viktigt att återvinna så mycket plast som möjligt. Att plast ändå används så mycket beror på att det är ett lätt material för transporter samtidigt som det bevarar innehållet bra. En kilo återvunnen plast minskar utsläppen av koldioxid med två kilo.

Biobaserad plast kan vara gjord på en mängd olika material och tillverkas utifrån sin funktion. Det betyder att de kan vara designade för tuffa miljöer. Det man ska tänka på är att det inte går att hantera denna plast annorlunda. Den är fortfarande problem i naturen och djur skadar sig på den, på samma sätt som annan plast. Komposterbar plast, är komposterbar under de förhållanden som finns i en kompost. Det kan ta lång tid innan den försvinner om den ligger kvar i ett buskage.

Flertal av förpackningarna innehåller luft dvs. att innehållet fyller inte hela förpackningen. Går det att hitta alternativ till detta så är det bra. Likadant är refill system ett bra sätt att minska avfall.

Vilken kasse är bäst att bära hem i?

Numera måste affärerna ta betalt för plastbärkassen och även informera om tillverkningens miljöpåverkan. Det har gett resultatet att det används mindre antal plastpåsar. Att plast har blivit ett stort miljöproblem har nog inte undgått någon.

Men vad ska man då använda istället?
Det finns tyvärr inget rakt svar på det. Olika undersökningar ger olika svar.
Papperkasse eller plastkasse? Det beror på vilka råvaror och energikällor som använts, då främst till papperskassen.
En del affärer har valet att man kan använda en så kallad miljökasse. De är antingen gjorda av förnybar råvara, som majs eller sockerrör, eller återvunnen plast. En del tror att miljökassar gjorda av förnybar råvara bryts ned lättare än andra plastkassar men det stämmer tyvärr inte.
Tygkasse har länge förespråkats som ett miljöalternativ. Ofta är den dock gjord av bomull. Tygkassar kräver mycket mer energi, vatten och kemikalier vid tillverkning än övriga kassar. Den kan ju dock användas många fler gånger än andra typer av kassar. Ett alternativ som är bra, är om du själv syr kassar av till exempel kasserade jeans. Då har du kassar som du kan använda flera gånger.

Så svaret på frågan blir att det bästa är om du väljer en kasse som används flera gånger så att den nyttjas hela sin livslängd. 

Tips att tänka på:

  • Oförpackat från närodlat
  • Väl fyllda förpackningar
  • Förpackningar som kan återvinnas
  • Hellre pappkartong än plast och metall.
  • Plast kan vara smart om förpackningen är lätt och tar liten plats.
  • Fyrkantiga förpackningar är lätta att transportera. Bättre än flaskor, som tar mycket plats.
  • Så lite emballage som möjligt. Undvik skrymmande och tunga förpackningar.
  • Undvik kombinerade material, till exempel kartong och plast ihop – svårt att sopsortera.
  • Undvik extra förpackningar, till exempel kartong runt tuben.

Vad gör du med plasten?

Vad gör du med plasten när du inte behöver den mer? Plast kan finnas kvar under hundratals år. Nedbrytningstiden är lång både på land och i hav. Våra hav innehåller idag en avsevärd mängd plast. Föroreningarna i haven bedöms av EU att bli en av de viktigaste globala miljöfrågorna inom snar framtid.

Lägg plasten till återvinning!

Lunds kommun