Övervägande

Vi behöver ändra våra konsumtionsmönster för att nå de klimatmål som finns. Dagens utsläpp om cirka 11 ton per person och år behöver minska till mellan ett och två ton. Vi skulle kunna göra stora utsläppsminskningar om vi förändrade våra konsumtionsvanor speciellt när det gäller mat och transporter. Det är ju något vi alla har hört när det diskuteras om vår köttkonsumtion och hur flygresandet ökar.

Att konsumera medvetet är att tänka till i förväg. Att planera och se vilka alternativ som finns. Det kan vara att göra en inköpslista på vad som behövs, hålla sig till den i affären och inte falla för alla lockrop som finns med extraerbjudanden till att ta reda på lite mer om varorna som ska inhandlas.


Behöver jag den här?

Men den allra första frågan att ställa sig är – Behöver jag detta?
Ska ett nyinköp ersätta något som kan repareras? Hur ofta använder jag det? Ska jag hyra eller låna istället? Går det att köpa second hand?

Att ifrågasätta sina inköp och fundera igenom om man verkligen behöver det man tänkt köpa är ett led i att skapa nya vanor och rutiner. Många gånger tänker vi oss en lösning bara för att vi är vana vid just den. En av lösningarna vi vant oss vid är att handla. Och visst – ibland kan det vara lösningen, men många gånger finns det fler alternativ.

Att handla har också en identitetsskapande dimension. Vi väljer vilka kläder vi har, vilket bilmärke, vilken musik vi lyssnar på osv. I detta skapar vi oss själva och vår identitet. Vissa klädmärken står för något sportigt, andra för något annat. Vi kan också välja att skaffa något före alla andra och på det viset se till att vi framstår på ett visst sätt.

Att ifrågasätta dessa lösningar är ett första steg till att bli en medveten konsument.  Att pröva sig själv och sina vanor kan vara roligt och få oss till att göra nya spännande saker och upptäcka att det finns fler lösningar och sätt än vad vi trodde tidigare

Så fråga – Behöver jag verkligen den här?

Om jag handlar - vad ska jag tänka på?

Det finns ju mycket funderingar som rör sig beroende på vad som ska köpas. Om vi för tillfället bortser från mat, så tänker vi ofta på hur det ska se ut, om det passar, färger osv. när vi handlar kläder, möbler och annat. Ett par saker är dock viktiga utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

Livslängd - hur lång tid?

Man dras till att köpa varor som kostar mindre i jämförelse med andra. Detta trots att det kan vara så att det billiga har sämre kvalité, går sönder och därför i längden blir dyrare. Bakom alla produkter finns en miljöpåverkan när de produceras. Råvaror, energi, transporter osv. Om denna miljöpåverkan ska ske – så vore det bra om den inte skedde så ofta, dvs. att vi köper något som håller längre.

Samtidigt kan vi vilja byta innan produkten gått sönder. Elektronik är ett exempel på det. Här kommer nya funktioner som vi vill kunna använda och därmed kasserar vi den gamla och köper ny. Rätt som det är, har vi tre ”gamla” mobiltelefoner i lådan. Men även här sker ju en miljöpåverkan för varje telefon. Är det då rimligt att vi byter så ofta?

Material – finns varan i återvunnet material eller att materialet kan återvinnas?


Finns varan i återvunnet material så har miljö och energi sparats när den tillverkades. Återvunnet material är redan bearbetat och det går åt mindre energi att bearbeta det för en ny produkt. Samtidigt minskas även utsläpp från produktionen jämfört med om det varit jungfrulig råvara. Återvunnet material sparar behovet av nyexploatering av miljön för att få fram ny råvara. Om det du köper är tillverkat av återvunnet material så har flera miljövinster gjorts.

Om det du köper kan återvinnas så fortsätter den vinsten när du själv gör dig av med varan.

Läs om märkningar!


Att välja varor som har blivit märkta är ett sätt att handla miljösmart. Floran växer dock med alla märken och det kan vara svårt att veta vad de står för. En del av märkena är miljömärkningar medan andra tar in sociala och ekonomiska aspekter av hållbarheten som t.ex. Fair Trade märkningen. 

Lunds kommun