Klimatet och naturresurser

7 mars, 2018
Bild för - kopcentra.jpg

Allt fler människor tänker nu på klimathotet och söker ändra sin livsstil. Samtidigt är det få som är medvetna om hur mycket råvaror som behövs till deras konsumtion.

Världsnaturfonden presenterade nu i början av mars en ny SIFO undersökning där det framkommer att nästan hälften av svenskarna tänker på klimatet varje vecka. Var tredje ung kvinna känner sig olycklig på grund av klimathotet. Klimatfrågan börjar nu landa i folks medvetande.

Samtidigt är det bra att förståelsen finns för att vår konsumtion hänger ihop med dessa problem. Fler och fler börjar nu ändra sin livsstil.  9 av 10 intervjuade tycker att det är viktigt att leva klimatsmart - bland unga kvinnor är siffran 97 procent.

En annan SIFO undersökning kom nyligen. RagnSells återvinningsbolag har gjort en undersökning om hur mycket råvaror den svenska konsumenten tror behövs till sin konsumtion. I undersökningen framkommer att mer än varannan svensk tror att deras konsumtion kräver högst tio ton råvaror per person varje år. I själva verket går det åt hela 60 ton, varav bara en bråkdel är återvunnet material.

Genomsnittssvensken kastar runt 450 kilo hushållssopor varje år, men för konsumtionen krävs alltså långt mer än 100 gånger så mycket naturresurser. 

Att det krävs så mycket naturresurser till vår konsumtion har förödande konsekvenser på flera områden. Dels krävs det mycket energi för att få fram råvaror, bearbeta och producera. Våra behov av energi påverkar klimatet. Samtidigt så förändrar uttaget av naturresurser de livsmiljöer som andra arter behöver. Hotet mot den biologiska mångfalden växer i stadig takt som en akut fråga. Vi är i stort behov av biologisk mångfald för vår välfärd. Uttagen av naturresurser blir också allt svårare. Fyndigheterna ligger mer otillgängligt och det kostar mer ur alla perspektiv att få loss dem. Samtidigt finns det i dag naturresurser som börjar bli en bristvara. EU har sen tidigare en lista på 20 kritiska grundämnen som riskerar bli en bristvara. Vi har alltså all anledning att ändra våra konsumtionsvanor.

Samhället har en tid nu pratat om cirkulär ekonomi. Grunden för detta är att redan befintligt material går tillbaks in i produktion. Vi kallar det för återvinning. Det som vi alla ska sortera för att bli av med.
Men vi kan nu också se oss om efter produkter som är tillverkade på sådant material. Efterfrågan skapar ett tryck.

Som konsument är det svårt att greppa de stora samhällsstrukturerna. Men vi kan alla bidra med att byta livsstil till en mer hållbar sådan. Med tanke på hur mycket resurser som tas i anspråk, kan vi tänka efter om vi verkligen behöver det vi tänker köpa. Eller om det går att laga det vi tänker kasta. Fler exempel finns på hur vi kan ändra vårt agerande, och är vad Framtidsstigen handlar om.

Den 24 mars är det Earth Hour igen. Då gör vi en manifestation för att visa vår solidaritet med vårt hem Jorden. Vi kan visa den solidariteten varje dag om vi planerar våra inköp och tänker efter. Klimatet

Lunds kommun