Mat

I Sverige kastas så mycket mat att ett hushåll beräknas kunna spara 3 000 – 6 000 kronor per år, ifall de minskar sitt matsvinn. Det betyder att 30 % av maten som handlas, slängs. Det som slängs är mest bröd, grönsaker och frukt. Sen kommer matrester.

Vår konsumtion ger idag ca 11 ton utsläpp av koldioxid per person och år. Av detta räknas 30 procent komma ifrån livsmedel. Hur vi handlar och hanterar mat har alltså stor betydelse. 

Vi har hört mycket om att vi ska minska på att äta kött då detta har en stor klimatpåverkan. Animalieproduktionen står för cirka 15 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser. Samtidigt tar uppfödningen mycket mark i anspråk då en tredjedel av del av den totala odlingsmarken används för att odla djurfoder.



Vi slänger ca 100 kg per person och år inkluderat flytande mat och dryck. Av detta räknas 28 kg som direkt onödigt matsvinn. Totalt bara i Lunds kommun skulle det onödiga matsvinnet uppgå till 3 220 ton. Mat vi kunde förvarat rätt och ätit upp.

Det är klart att vi inte tänker på det i vardagens stress. Men om vi tittar närmare på de fakta som finns bakom detta, så är det just det vi borde göra. Tänka på att slänga mindre mat.

Livsmedelsproduktionen har en stor miljöpåverkan. Det gäller koldioxidutsläpp, försurning, övergödning och påverkan på biologisk mångfald. Till det kommer bekämpningsmedel, transporter och allt vatten som går åt. Livsmedelsproduktion är en av de mest vattenkrävande områdena.  Några exempel

Nötkött
behöver 30-40m² åker mark per kg kött
16 000 liter vatten per kg kött
17- 40 CO2 ekvivalenter per kg kött

Ris
2-3 m² åkermark per kg
3 400 liter vatten per kg ris
2,9 CO2 ekvivalenter per kg ris

 

Du kanske köper en hamburgare och orkar bara äta upp hälften. För att producera en hamburgare går det åt 2 400 liter vatten. Slänger du halva hamburgaren så kastar du också bort 1200 liter vatten. Det motsvarar ca en veckas vattenförbrukning av en person med dusch, tvätt, disk m.m.

Under sin livstid äter kon upp spannmål, hö och ensilage. Det som behövdes för att få en hamburgare. Det kastas också bort. Allt som användes i produktionen för mat, blev helt onödigt, när vi kastar maten.


Att sortera ut matavfallet, så det kan gå till biogas är bra. Men det kan inte alls jämföras med att vi äter upp maten. Den energi som går att få ut från matavfallet är en bråkdel av det som användes för att producera maten.


Visste du att

  • Livsmedelssektorn står för cirka 30 % av världens totala energiförbrukning och för cirka 22 % av de totala utsläppen av växthusgaser.
  • 1,4 miljarder hektar mark – 28 % av världens jordbruksareal – används årligen till att producera livsmedel som sedan aldrig äts upp.
  • Maten som slängs i svenska hushåll motsvarar växthusgasutsläpp på 500 000 ton. Det är lika mycket som 200 000 bilar släpper ut på ett år.
  • Mängden mat som kastas eller förloras globalt varje år motsvarar mer än hälften av världens årliga spannmålsgrödor (2,3 miljarder ton 2009/2010).
  • En av fyra matkalorier som produceras äts aldrig upp.

Testa din mat i matkalkylatorn!

Ligger den inom planetens klimatbudget?

Matkalkylatorn - Världsnaturfonden

När du gör inköpslistan – tänk på

MAT EFTER ÅRSTID och närproducerat
Handla mer efter årstid. Det finns en mängd goda maträtter som har ingredienser efter årstiderna. Byt ut importerad frukt, grönsaker och ersätt dem med svenska frilandsodlade alternativ som kål, lök och olika rotfrukter.

Titta på hur varan kan ha transporterats hit. Köper du närproducerat minskas transportbehovet av mat. Går det att även välja ekologiska alternativ är det bra.

ÄT MER VEGETARISKT
Byt ut några köttmåltider i veckan mot vegetarisk kost. Vill du ändå ha kött, välj då kött som inte belastar miljön så mycket, som t.ex. vilt och lamm. Djurhållning, och då främst nötkött, förbrukar mycket energi och orsakar stora utsläpp (14 kg CO2/kg kött). Välj hellre kyckling eller gris som har betydligt mindre klimatpåverkan(2 resp 5 CO2/kg kött). Vill du äta fisk, välj helst viltfångad fisk. Odlad fisk bidrar till övergödning av vatten.

FISK
Välj i första hand fisk enligt WWF:s lista (grönlistad) och KRAV-, eller MSC-märkt fisk (till exempel lax, torsk) när det finns. Tänk på var fisken kommer ifrån. Gynna lokalt fångad fisk som främjar småskaligt, kustnära fiske.

KÖP EKOLOGISKA PRODUKTER
Titta efter och köp ekologiska livsmedel i så hög grad som möjligt när du handlar. När det är ekologiskt odlat används inga kemiska bekämpningsmedel eller konstgödsel. Djuren får vistas i det fria. Det finns flera ekologiska märkningar varav den mest välkända är KRAV-märkningen. Det är en oberoende organisation. Europalövet är EU:s märkning för ekologiskt producerade varor inom EU. Läs mer under Märkningar.

DRICK KRANVATTEN
Undvik buteljerat vatten och drick vårt goda kranvatten istället. Och vill du ha juice – Köp juciekoncentrat! Varför släpa hem en liter vatten i onödan?

 

Lunds kommun